Patti Smith får polarpriset

I morse tänkte jag att när jag blir ledig i sommer ska jag fira med att sätta mig på balkongen och äntligen ta och läsa hennes extremt prisade biografi och lyssna mig genom hennes discografi. När jag åkte hem så mötes jag av beskedet att hon får polarpriset, som annars inte bruka välja så värst intressanta pristagare (vilket inte är detsamma som dåliga, jag gillar faktiskt Dylan). Glädjande att de äntligen har hittat fram till 70-talet och Patti Smith var och är osannolikt cool. Trots några skivor i hyllorna har jag inte lyssnat så mycket, men förstått att utan Patti inget Sonic Youth, ingen PJ Harvey, inget Pixies och knappt nån annan bra alternativrock heller.

Patti Smith Group – Rock N Roll Nigger

Patti Smith Group – Gloria: In Excelsis Deo