Visar inlägg med etikett death cab for cutie. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett death cab for cutie. Visa alla inlägg

torsdag 9 juni 2011

Påfyllning av music as I like 2011

Efter några veckor av lågsäsong med musikbloggandet är det dags för att fylla upp i spellistan för nu har det hänt en massa saker. Låter finner ni som vanligt på music as I like it 2011



My Morning Jacket – Circuital
My morning jacket borde vara ett band som passa mig hand i handske. Skäggiga amerikaner som spelar rock med Neil Young som ledstjärna med större inspiration och glöd en de flesta. Problemet är att jag missade de första albumen på 2000-talet. Sedan har jag haft svårt för att fastna för det hyllade  rotrockiga Z och jag gillade verkligen inte den funkiga och spretiga evil urges. Den nya Circuital tycker jag de mer gör skäl för sitt goda rykte. Jag fastnar för det pampiga inledningsspåret Victory Dance.
Wonderful (The Way I Feel) är balladen som inte Band of horses fick till på sin senaste skiva och Outta My System är oemotståndlig rotrockig powerpop.

My Morning Jacket – Victory Dance
My Morning Jacket – Outta My System
My Morning Jacket – Wonderful (The Way I Feel)

This Is Head – De Trop
Möllans finaste goes disco....

Kurt Vile – Smoke Ring For My Halo
Singer songwriters är en svår genre, det finns sorgsna män med gitarrför många och få är värda att bry sig om. Den här killen har nåt som gör att jag återkommer och jag vet faktiskt inte varför.
Kurt Vile – Runner Ups
Kurt Vile – Jesus Fever

Death Cab for Cutie – Codes and Keys
Indiehjältarna balanserar som vanligt mellan det mästerliga och tradiga. Lägstanivån är hög som vanligt men topparna som sound of settling och soul meets body svåra att urskilja. Jag gillar medryckandet malandet i Doors Unlocked And Open och arenarökaren St. Peter's Cathedral. Två olika sidor av DCFC år 2011.
Death Cab for Cutie – St. Peter's Cathedral
Death Cab for Cutie – Doors Unlocked And Open

Thurston Moore - Demolished Thoughts
Thurston pluggar ur förstärkarna och plockar in stråkar av klassiskt Nick Drake-snitt. Trots detta låter det väldigt mycket som man känner Thurston Moore från Sonic youth. Sannolikt ett av årets bästa skivor och en kille med akustisk gitarr värd att bry sig om!
Thurston Moore – Benediction
Thurston Moore – Mina Loy 

Yuck – Yuck
Musik som känns som en festivalfylla från 1995. Klassisk gitarrock med dinosaur Jr och teenage fanclub som ledstjärnor. Musik som betydde otroligt mycket för i mitten av 90-talet, vilket jag visade med denna spellista. Yucks skulle kunna varit ett valfritt svenskt slackerpop band från Sverige på 90-talet. Som exempelvis växjöbandet  Wagon  
Yuck – Get Away
Yuck – Georgia