Gustaf Kjellvander

Det har nu gått en dryg vecka sen jag nåddes av beskedet att Gustaf Kjellvander hade hastigt dött i sömnen förra helgen. Det är så otroligt tragiskt och sorgligt på många sätt, för det första är det en ung människa som plötsligt ryckts bort från oss alldeles för tidigt.Jag lider med hans familj och närstående. Detta är alltid hemskt oavsett vem det är. För det andra var det väldigt nära mig, inte så att jag och Gustaf var nära vänner men för några år sen så delade vi flera nära vänner och träffades vid flera tillfällen. Han var en otroligt trevlig kille som spred en skön stämning runt omkring sig utan för den delen ta stor plats eller dominera. Utan han var bara väldigt skön på alla sätt men också begåvad och  med en varm humor. På senare år har vi mestadels hejat på varandra och ibland bytt några ord med varandra. Det väcker många tankar många tankar när en ung människa i sin närhet går bort, hur är det möjligt, vilken skör tillvaro vi lever i osv.
För det tredje är det smärtsamt eftersom han gjorde musik som berörde mig både innan och efter vi lärde känna varandra. Här är det värt att nämna att Gustaf var en av de mest passionerade musikälskarna jag nånsin träffat han både andades och levde genom sin och andras musik. I hans värld var det lika självklart att hylla Rough Bunnies som Kraftwerk, Johnny Cash, Teenage Fanclub, Television Personalities och många fler med dem som låg Gustaf nära om hjärtat.  Det var väl därför the fine arts showcase är ett de mest lyssnade banden enligt min last.fm, det var passionerat, vemodigt, nära och öppnade upp mot som mycket annat. Jag önskar på många sätt att Gustaf skulle kunna fått höra allt erkännade hans musik fått efter hans död(se Håkan Engström,PSL och Sonic). Själv vill jag bara höra alla de mästerverk som han hade inom sig, jag är övertygad om att han hade talang för en livslång karriär fram till ålderdomen och inte bara till 31års ålder. Tvivla ni så lyssna på sonics sammanställning eller hans egna favoriter som han framställde strax innan sin död.
Själv minns jag Gustafs musik  bäst med dessa två fantastiska låtar från hans senaste skiva dolophine smile, som kan vara hans bästa album men också mest förbisedda.
The Fine Arts Showcase – For Those Who Dream With Open Eyes

The Fine Arts Showcase – Friday On My Knees

Mer skäggig indiefolk!

The Moondoggies - Fly Mama Fly from HearYa.com on Vimeo.


Även om internet ger en fantastiska möjligheter när de gäller att hitta ny musik, så de stilsäkraste tipsen får jag dock oftast från skivbutiken "då & då" vid st knuts torg. Idag blev jag tipsad om the moondoggies som lät otroligt bra, de låter som ett något mer rockigt fleet foxes och de kommer tydligen från Seattle. Det låter alltså som ni förväntar er men mycket bättre. Tyvärr finns det inte hitta på spotify och jag ångrar att jag inte köpt hem den där vackra vinylskivan de hade inne.
Hittade några downloads på deras hemsida

The Charlatans - A Man Needs To Be Told

En av mina favoritlåtar med the charlatans, som skickas till denna spellistan.

Charlatans - Oh vanity

För de som tvivlar!

The Charlatans på debaser 11e juni

Förra helgen var jag på Charlatans på debaser Malmö och vilken låtlista de bjöd på från hela deras 20-åriga karriär. Även om jag har följt de ganska troget så bjöds de på låtar vars storhet jag hade missat som denna låt där Tim Burgress beundran av Bob Dylan lyser genom farligt nära pastischen men räddas av ett schysst groove och en ovanligt självssäker Tim Burgress.

Hela spellistan kan ni lyssna på här... Charlatans @ Debaser Malmö 11th june 2011

The Charlatans – Then (re-mastered)
Från debutskivan, en personlig favorit fråm madchester-tiden. Vilket jag inte var ensam om i den ganska grånade och manligt dominerande publiken.
The Charlatans – Weirdo
Den på sin tid utskällda uppföljaren som idag känns som ganska spännande och förbisedd platta
The Charlatans – Impossible
The Charlatans – Bad Days
2007-2008 var Charlatans utan skivkontrakt och man kunde ladda ner deras platta The Charlatans – You Cross My Path gratis. Detta kan vara värt att nämna, men framförallt är det den bästa skivan de gjort på över 10år. På debaser var det också skivan som de spelade flest låtar från. Ett riktigt val för detta är riktigt bra.
The Charlatans – Just When You’re Thinkin’ Things Over
Min favorit från brit-pop eran. När man inte palla oasis, pulp och blur för det är bundna vid en viss tidsera och känns daterade så känns sällan charlatans på det viset.
The Charlatans – Smash the System
Förra årets singel, jag säger nja, det lyfter varken studio eller live
The Charlatans – North Country Boy
Kan bara le, så satans bra !
The Charlatans – The Misbegotten
Ännu en New Order-inspirerad floorfiller från you cross my path
The Charlatans – Love Is Ending
Har inte lyssnat på förra årets platta, men de låter som de flörta mer med punk och postpunk. Peter Hook-basen i denna var en av de bästa smakproven.
The Charlatans – One To Another
Vem vill inte dansa till detta? Första gången jag var dj lyckades jag spela den två gånger första halvtimmen. Ingen sa nåt om det!
The Charlatans – The Only One I Know
Har nog nästan aldrig varit på en fest på 20år utan denna har spelats om jag har varit det så var det nog inte en fest värd namnet. Jag tryckte in den också den där nervösa halvtimmen.
The Charlatans – Oh! Vanity
Höjdpunkten från you cross my path. Kanske höjdpunkten på hela kvällen
The Charlatans – My Beautiful Friend
Förbigången lite lugnare låt från sen 90-tal
The Charlatans – You're So Pretty - We're So Pretty
Curtis Mayfield inspirerade wonderland är en av mina favoritskivor med Charlies. Känner mig dock ganska ensam om detta!
The Charlatans – Can’t Get Out Of Bed
Fantastisk poplåt från det fina året 94
The Charlatans – Blackened Blue Eyes
Även på mellanskivor som simpaticio från 2006 finns det riktiga rökare

The Charlatans – This Is The End
The Charlatans – You Cross My Path
Modigt att avsluta med dessa nya låtar som bevisar att man inte ska räkna ut detta band som fortfarande produktiva och kreativa. Båda r från you cross my path
The Charlatans – Sproston Green (re-mastered)
Avslutade med funkig psykedelika från debuten some friendly (1990). Madchester!!

Det Vackra Livet "Viljan"

Borde gilla detta och det är en catchy poplåt, men lite för svulstig för min smak. Däremot ledde den fram till Reeperbahns låt med namnet det vackra livet, som jag inte hört tidigare men är det bästa jag hört nånsin av reeperbahn.Reeperbahn – Det vackra livet

Thurston Moore - Benediction

My Morning Jacket

Det mest hårigaste klippet hittills på music as i like it!

Påfyllning av music as I like 2011

Efter några veckor av lågsäsong med musikbloggandet är det dags för att fylla upp i spellistan för nu har det hänt en massa saker. Låter finner ni som vanligt på music as I like it 2011

My Morning Jacket – Circuital
My morning jacket borde vara ett band som passa mig hand i handske. Skäggiga amerikaner som spelar rock med Neil Young som ledstjärna med större inspiration och glöd en de flesta. Problemet är att jag missade de första albumen på 2000-talet. Sedan har jag haft svårt för att fastna för det hyllade  rotrockiga Z och jag gillade verkligen inte den funkiga och spretiga evil urges. Den nya Circuital tycker jag de mer gör skäl för sitt goda rykte. Jag fastnar för det pampiga inledningsspåret Victory Dance.
Wonderful (The Way I Feel) är balladen som inte Band of horses fick till på sin senaste skiva och Outta My System är oemotståndlig rotrockig powerpop.

My Morning Jacket – Victory Dance
My Morning Jacket – Outta My System
My Morning Jacket – Wonderful (The Way I Feel)

This Is Head – De Trop
Möllans finaste goes disco....

Kurt Vile – Smoke Ring For My Halo
Singer songwriters är en svår genre, det finns sorgsna män med gitarrför många och få är värda att bry sig om. Den här killen har nåt som gör att jag återkommer och jag vet faktiskt inte varför.
Kurt Vile – Runner Ups
Kurt Vile – Jesus Fever

Death Cab for Cutie – Codes and Keys
Indiehjältarna balanserar som vanligt mellan det mästerliga och tradiga. Lägstanivån är hög som vanligt men topparna som sound of settling och soul meets body svåra att urskilja. Jag gillar medryckandet malandet i Doors Unlocked And Open och arenarökaren St. Peter's Cathedral. Två olika sidor av DCFC år 2011.
Death Cab for Cutie – St. Peter's Cathedral
Death Cab for Cutie – Doors Unlocked And Open

Thurston Moore - Demolished Thoughts
Thurston pluggar ur förstärkarna och plockar in stråkar av klassiskt Nick Drake-snitt. Trots detta låter det väldigt mycket som man känner Thurston Moore från Sonic youth. Sannolikt ett av årets bästa skivor och en kille med akustisk gitarr värd att bry sig om!
Thurston Moore – Benediction
Thurston Moore – Mina Loy 

Yuck – Yuck
Musik som känns som en festivalfylla från 1995. Klassisk gitarrock med dinosaur Jr och teenage fanclub som ledstjärnor. Musik som betydde otroligt mycket för i mitten av 90-talet, vilket jag visade med denna spellista. Yucks skulle kunna varit ett valfritt svenskt slackerpop band från Sverige på 90-talet. Som exempelvis växjöbandet  Wagon  
Yuck – Get Away
Yuck – Georgia