Jag lade ut min spellista med mina tio favoriter på Facebook och sökte komplement. Resultatet blev en häpnadsväckande blandning av personliga favoriter från Sonic Youths 30-åriga karriär som speglar verkligen många av deras olika sidor. Det är rått, vackert, popigt, punk, improvisationer, oväsen, explosiva två minuters låtar och tjugominuters låtar om vartannat. Sen fick jag en del tips från bra låtar på de skivor som jag inte har lyssnat så mycket på som lite kärva Experimental Jet Set, Trash And No Star och tidiga råa plattor som Confusion Is Sex
Thurston Moore och Kim Gordon ligger i skilsmässa efter 27år långt äktenskap och 30år som herr och fru sonic youth. Sonic Youths framtid uppges vara osäker. Det är trist att höra, men i motsats mot REM som gick skilda vägar för några veckor sen så har SY alltid varit relevanta. De har gett ut en massa skräp, men aldrig varit dåliga och absolut inte intetsägande. Det låter som en motsägelse men det är så jag upplever det., Dessutom har flera av deras bästa album kommit på 00-talet, med Murray St (01) har de bara gått från klarhet till klarhet. Jag samlar helt sonika 10 favoriter med sonic youth på en spellista, vilket givetvis inte är tillräckligt så jag satte samman en lång version också.
Sonic Youth – The Empty Page
Från Murray St. i efterföljden av 11/9 så får vi höra de vackraste gitarrerna från New York sen Televisions Marquee Moon.
http://www.youtube.com/watch?v=AhvLh8bG6Hg&feature=player_detailpage#t=5s
Sonic Youth – Teen Age Riot (1988)
Det oantastliga mästerverket Daydream Nation går inte att bortse från om man på något sätt gillar indierock eller rock överhuvudtaget. Ett album som inte åldrats nåt och ännu märkliga är att SY har hållit ställningarna som alternativrockens mest innovativa band sen dess med en sån självklarhet så ingen egentligen ifrågaätter det.
Sonic Youth – Sugar Kane (1992)
Upptäckte de först i efterdyningarna av Nirvana på Dirty som väl var det närmaste ett kommersiellt genombrott. Annars så är det egentligen en ganska typisk SY-skiva. Gillar denna rökaren!
Sonic Youth – Kool Thing
Har fortfarande inte hämtat mig sen Kim Gordon rev av den här på stadsteatern i Ystad 2000. En minst sagt arty och noise-inspirerad tillställning, men detta försöka mätta de mera ytliga fansen (dvs jag) gjorde det värt besväret. Dessutom ett radikalt feminist-anthem som inte ens Le Tigre har kunnat matcha!
Sonic Youth – Disappearer (1990)
Har lyssnat mycket på Goo, som fortfarande har ett sjukt coolt omslag och Sonic Youth är nog det coolaste som finns. De var nog mest coola ca 1990 enligt mig!